Andra, Reportage

Verkligheten vs Nutellareklamen – en krönika

Hallå i vårsolen! Eller blåsten, kanske jag snarare ska säga. Här på Öland blåser friska vindar, det är inte för inte som ön går under namnet Solens och vindarnas ö.

På lördag är det dags för mitt reportage i tidningen igen, och här kommer förra månadens uppslag med en krönika som jämför mina egna söndagsfrukostar med de som äger rum i den franska Nutellareklamen. De skiljer sig åt, kan man säga:

Söndagsfrukost. Smaka på ordet. I min värld betyder det nybryggt kaffe, croissanter och en prasslande morgontidning. I sociala medier innebär det skummiga cappuccinos på cafébord och mimosadrinkar i champagneglas på Grand Hotel. På TV utspelar sig de bästa frukoststunderna i Frankrike, i alla fall om man ska se till reklamen. Där vaknar man färdigsminkad och med rufsiga lockar i krispiga, vita lakan. Man virar in sig i ett av dem och tassar på bara fötter ut till det smakfullt franskt inredda och fördelaktigt belysta köket och tillreder sig en kopp finkaffe. En fransos med en avsevärd mängd hårprodukter smyger upp bakom ryggen och kramar en. Man skrattar, öppnar en burk Nutella och matar varandra med den. I nästa sekvens står man ute på den svartmålade storstadsbalkongen och blickar ut över eiffeltornet. Man får en klick Nutella på näsan av sin franska loverboy. Parisromantiken flödar, och mitt i ett famntag kastar man huvudet bakåt och skrattar. Högst opraktiskt, om du frågar mig. Själv hade jag bara snubblat i lakanet och fläckat ner mig med Nutella. Och när jag kastar huvudet bakåt och skrattar ser jag mest ut som en gnäggande häst. Tänk er det med Nutella på mulen. Men visst, Paris är ju alltid trevligt.


Och i verkligheten då? I verkligheten innebär det att morgonen börjar när den snart tvååriga lilla diktatorn här hemma har bestämt att den ska börja. Har vi tur börjar den inte tidigare än kl 05.30. Efter att dottern ryckt oss färdigt i håret och undersökt våra tänder och ögonlock tar jag ut vår lönnfete lille jycke på en promenad runt kvarteret, och kan som vanligt konstatera att vi, ett pensionärspar och en barnfamilj några hus längre bort är de enda som är vakna. När vi kommer in igen ligger dottern på golvet och vrålar för att pappa har sagt att hon inte får kex. Som tur är så är hon inte lika långsint som sin mor. Sedan dricker vi kaffe och äter ICA-croissanter som vi tinat upp från frysen. Barnet från flingor med mjölk som till största delen hamnar på pyjamasen. Sedan tycker någon att vi har ätit färdigt och vill ner från sin stol. Vi dricker en kopp kaffe till på golvet samtidigt som hunden skyndar sig att förbarma sig över de uppblötta flingorna innan någon annan gör det. Inte för att barnets far har för vana att äta från golvet, men man vet ju aldrig. Sedan försöker vi läsa gårdagens tidning, men både barn och hund springer över den tills den går i bitar.


Men vet ni? Jag skulle inte vilja byta ut mina söndagsfrukostar. Inte för all Nutella i världen. Men möjligvis att en weekend till Paris skulle sitta ganska fint ändå. 

8 Kommentar

  1. Malin`s Diner

    21 april, 2016 at 1:31 e m

    Haha, sött! Vi är faktiskt ganska bra på helgfrukostar. Jag tar igen det jag missat när barnen var små… Nu äter vi äggröra a la minute, rökt lax, brie och massa annat. Ja, du har väl sett det mesta på insta redan. Lars säger varje gång "Ska du verkligen ta kort på det igen?" Japp, för det ska jag! Vi lever i ett fritt samhälle och jag tar kort på vad jag vill! Hade gärna sett bilder på dig i nutellareklamen, med fläckar och hästgrin…

    Kram kram

    Ps, Du känner ingen som hyr ut billigt boende på Öland en sön-tors i sommar? Kan tänka mig att billigt kan bli klurigt på solens och vindarnas ö. 😉

    1. Helena

      3 maj, 2016 at 7:41 f m

      Hej Malin! Förlåt för sen respons! Får ta och skriva direkt på din blogg angående boende på Öland. Jag ämnar lyxa till helgfrukostarna som attan när Lily blir äldre. Då jävlar!!

    1. Helena

      3 maj, 2016 at 7:43 f m

      Un abrazo grande a tí!

  2. Mårtenssons kök

    22 april, 2016 at 4:05 e m

    Frukosten med barnet känner vi (av naturliga själ:) inte alls igen. Däremot känner vi ju verkligen igen oss på den första beskrivningen, minus Paris iofs. Anki är alltid rufsig i sina långa lockar, Håkan har ju som bekant avsevärt mycket hårprodukter i sitt enorma hårsvall (och envisas faktiskt fortfarande med att han har franskt blod i ådrorna!) och så klart står vi på balkongen och smetar in oss med Nutella – speciellt på helgerna… eller nått sånt:)

    Förövrigt håller vi med både Malin och Karin, vi vill se bildbevis på dej med bakåtkastat huvud i skratt med nutella, och så var krönikan helt underbart rolig!

    Kram på er, nu ska vi förbereda oss inför lördagsfrukosten. Det tar lite tid att vakna så där vackra och felfria:):)

Lämna en kommentar