Karstadtswok
Tyska varuhuskedjan Karstadt kan jämföras med svenska Åhlens. Det är ett hyvens varuhus som finns i de flesta lite större tyska städer, och på högsta våningen finns alltid en eller flera restauranger. En klassiker bland dessa matställen för svultna shoppare är wokrestaurangen. Egentligen är det bara en liten avdelning som fungerar som en mongolisk barbecue, där man själv får plocka på sig halvtinat wokkött, uppskurna grönsaker, allsköns svampar, såser och kryddor. Man lägger (eller snarare pressar för att få plats med så mycket som möjligt) ner sin blandning i en skål, och sedan wokar restaurangpersonalen den snabbt åt en medan man hungrigt tittar på. De här wokarna blir ju precis vad man gör dem till, men jag tänkte ge er receptet på vad jag brukar ha i min wok. De viktigaste smakerna för mig är vitlök, curry och kokosmjölk. Receptet räcker till 3-4 personer:
2 kycklingbröstfiléer, skurna i så tunna skivor/strimlor som möjligt
1 grön paprika (och gärna en röd för färgens skull)
1 halv zucchini
minst 2 vitlöksklyftor
någon rolig svamp
curry
1 burk kokosmjölk
nudlar
Woka gärna kycklingen för sig i mycket olja på hög värme, den blir bättre då, och smakar lite mer ”restaurang”. 😉 Lägg den sedan åt sidan. Skär zucchinin i halvmånar, hacka paprikorna och pressa i vitlöksklyftorna. Krydda med mycket curry och woka. Häll tillbaka kycklingen i wokpannan, blanda ner kokosmjölken och låt det koka upp. Servera med nudlar. Den här gången provade jag Santa Marias woknudlar, de kan man tydligen bara ösa rakt ner i woken, så ska de vara klara efter ca 3 minuter. Det tog lite längre tid än så, men var ett nyskapande alternativ till vanliga nudlar. Men jag föredrar nog ändå vanliga nudlar.
Woknudlarna från Santa Maria
Om mig
Bara en kaka till syftar först och främst på min dåliga karaktär varje gång det erbjuds något gott. Men visst hittar du kakor här på bloggen också. Det, och framförallt enkel vardagsmat som alla kan laga, som sätter guldkant på vilken glåmig tisdag som helst. Recepten blandas med inlägg om familjelivet hemma på Öland, med man, två små döttrar och en välgödd hund. Jag som skriver heter Helena Elm och arbetar som matkreatör. Välkommen hit!
såna där woknudlar har jag aldrig ens sett. eller så har jag inte tittat, för santa maria brukar väl finnas överallt?
jag fick inget fika på arbetsförmedlingen! så jävla besviken är jag. dessutom var jag kissnödig redan när jag kom dit så efter 1½ timmes möte var jag helt gråtfärdig för jag var så kissnödig. vilket trauma!
hur smakade det hiskeligt dyra teet förresten? alla pratar ju så gott om det, och med det priset måste det ju vara nåt särskilt?
Nu blev jag sugen på wok. Försöker woka mest under den varma säsongen, på wokbrännaren i pergolan på landet där oset inte spelar någon roll.
Hälsar fröken Dill