Skördesallad

Här har det rådit bloggtorka minsann! Nuförtiden brukar jag skylla på oväntade blöjbyten av dramatisk art när jag är sen någonstans, men det funkar ju inte hur länge som helst. Jag har i alla fall börjat jobba igen, om jag nu skulle kunna skylla på det. Förra veckan var första veckan på jobbet efter att ha varit borta i nästan 15 månader. Fast det blir en mjukstart, jag kommer bara att jobba tre dagar i veckan fram till Lily skolas in på dagis i januari. De tre dagarna är Olof hemma med Lily, och så är jag hemma med henne två dagar i veckan när han jobbar. Det känns som ett bra upplägg, att få tiden både hemma och på jobbet. Då uppskattar man tiden hemma mer, samtidigt som det är trevligt att gå till jobbet och träffa kollegorna, äta lunch i lugn och ro och kissa i fred.

I sommar har vi varit hemma i nästan fem veckor tillsammans, och många av de dagarna har vi ätit vad vi börjat kalla för ”skördesallad” till lunch. Vi har åkt bort till Portskjulet i Björnhovda här hemma på Öland och köpt med oss det de har haft för dagen, och sedan toppat med mättande saker som mozzarella, halloumi, fetaost eller några skivor chark. I början av sommaren var det mest sallad, potatis och basilika, det är egentligen nu som det finns som allra mest; små späda morötter, tomater som fortfarande är så varma att påsen de ligger i blir immig, kålrabbi, betor, mangold, portlak, gul zucchini och annat gott. Salladen på bilden är fotad för ett par veckor sedan innan mycket av det andra hunnit mogna, men smakade underbart ändå. Det var sallad, rödbeta, potatis, kålrabbi, getost, valnötter och solrosfrön. Det som ser ut som dill är fänkål, och krasseblommorna går bra att äta. Jag ämnar plantera massvis med krasse nästa år, det är ju perfekt att garnera mat med! Pelargoner i all ära, men krassen har man ju lite användning av!