Texmex och äppelmarknad
För ett par veckor sedan var sjömansfolket Calle och Louise och hälsade på oss över en helg. Vi åt god mat, åkte på små utflykter och hade en nostalgitripp med mitt 8-bits Nintendo och Super Mario. Här är Calle i full färd med att skära upp ett par välfyllda quesadillas. Förklädet är ett nostalgifynd även det, och kommer från när Calle och jag gick en matlagningskurs som hölls på Skansenskolan i Mörbylånga sommaren mellan åttan och nian. Vi hörde nog inte direkt till eliten i gruppen, men vi hade väldigt roligt! Och så här i efterhand inser jag hur bra den där kursen verkligen var; vi fick besöka en fiskaffär tidigt en morgon och lära oss att rensa fisk, vi var på Capellagården i Vickleby och fick lära oss om örter, och vi var på ett fiskrökeri och hämtade ingredienser till en av middagarna. Helt enkelt så fick vi besöka lokala producenter, lära oss mer om råvarorna på plats, köpa med oss maten därifrån, och sedan åka till köket och laga till den. Bättre kan det inte bli. Sista dagen bjöds alla föräldrarna på en stor buffé. Jag skulle vilja gå den där kursen igen, i vuxen ålder.
Eftersom Calle var projektledare helt själv för sina quesadillas, vet jag inte riktigt vad han hade i dem. Men en kvalificerad gissning säger mig att han nog brynte lite kyckling, öste i tomater, spiskummin, majs och lök, kanske lite crème fraiche och tomatsås också (vem vet?) och lade på ett mjukt tacoskal, öste på riven ost, och la på ett skal till. Sedan fick de bli klara i stekpannan, och han vände quesadillan med hjälp av en tallrik. När det gäller quesadillas funkar i stort sett allt.
Som snacks hade vi ostgratinerade tacochips med lite chili på. I alla fall på ena halvan, Louise och jag tog det lugnt på kryddfronten. Jag har stor respekt för färsk chili efter alla gånger jag har kliat mig i ögonen efter att ha skurit chili. Är huvudet dumt får kroppen lida.
Vi var på äppelmarknad också, på Krusenstiernska gården som är en riktig liten trädgårdsoas i gamla stan i Kalmar. Det här var strax före stormen kom, som tog med sig de flesta löven på sin framfart.
Vi försöker posera för kameran, medan Bally ser ut att ha fått syn på en tik på andra sidan gräsmattan.
Det regnade hela dagen, och vi gick in i ett uppställt tält och drack té och åt rulltårta medan höstregnet droppade på de genomskinliga plastväggarna. Bally höll sig tryckt mot husse, och tyckte att det var alldeles för ruggigt väder för att gå på äppelmarknad.
Åh, Bally är så söt att jag svimmar lite!
Bally tackar och hälsar att han hade spunnit som en katt om han kunnat. Men nu är han ju inte en katt, utan en rottweiler. Nästan. Kram!
Haha vad roligt, den matlagningskursen gick jag med för typ hundra år sen, kände igen förklädet direkt! Fast i Nora där jag gick fick vi inte göra några roliga besök. Men kul att bli påmind, hade helt glömt bort den kursen :). Undrar vilket år det kan ha varit?…
Vad kul att du också har gått kursen! Efter visst matematiskt överläggande kan jag konstatera att det var år 1996 som Calle och jag gick Matstudio-kursen.
Vilket smaskigt blogginlägg! Ser himla gott ut! Man blir allt lite hungrig 🙂 Sen gällande äpplen så har vi plockat in en hel drös från trädgården som får agera fyllningar i alla goa kakor som jag skall baka. Gott att frysa in och plocka upp när man får oväntat besök!! Ps. Underbar bild på Bally 🙂
Bally hälsar och tackar! Kram!