Från fyr till fyr på Öland med elbil

Inlägg i reklamsamarbete med Liljas bil

Vi har provat elbil! Förra helgen provkörde vi en Volvo XC40 Recharge i samarbete med Liljas bil i Kalmar och körde från fyr till fyr här på Öland och besökte olika favoritplatser. Vi fyllde bagaget med nyskördade grönsaker från gårdsbutiker och magarna med mat och fika från flera av våra favoritställen här på Öland. Häng med!

Eftersom vi bor på mellersta Öland i Färjestaden nära Ölandsbron började vi med att köra norra Öland på lördagen och avslutade med södra Öland på söndagen. Första stoppet på väg norrut blev Isgärde där man kan köpa Ölandsvete i en liten lucka vid Isgärde Kvarn. Tjejerna, som tyckte att takluckan var det häftigaste med hela bilen, passade på att titta ut från den när bilen stod stilla.

Efter att ha ätit de goda bullarna på Mormors café i Stora Rör…

…och tittat efter fiskar ner i vattnet…

…hade det blivit dags för det som jag tyckte var bland det häftigaste med bilen, och det var att få se hur det såg ut på skärmen där fram när man skulle backa ut bilen från sin parkering.

Så här ser det ut då – man ser bilen så som det ser ut ovanifrån. Den här bilden fotade vi redan hemma på uppfarten för att det var första gången vi backade och vi tyckte det var så häftigt. Vår egen Volvo har hunnit få några år på nacken och kan inga sådana här konster. På den här skärmen finns även Google installerat med maps och röststyrt kommando.

Men det häftigaste med bilen är ju så klart att den går helt och hållet på el och att det inte blir några utsläpp. Volvo XC40 Recharge är Volvos första bilmodell som drivs helt och hållet på el. Räckvidden när man laddat bilen är cirka 40 mil (lite beroende på hur man kör så klart; väder, lastning och körstil påverkar), men att ta sig till norra Öland och hem var inga som helst problem. Ställer man in på skärmen vart man vill köra ser man förutom hur mycket batteri man har för tillfället också hur mycket batteri man har kvar när man kommer fram. Ska man köra så långt att man kommer att behöva ladda längs med vägen lägger bilen själv in lämpliga stopp för detta.

Vad gäller oss själva och framförallt våra magar har vi ganska kort batteritid, så vi stannade till på Kalk i Löttorp för en riktigt god lunch.

De egenmalda burgarna med de tunna, nyfriterade potatischipsen är bland det godaste jag vet, och barnen brukar välja pannkakor eller fish and chips. Här finns också ett lekrum som barnen gärna smiter iväg till medan man väntar på maten, så vi kunde sitta länge på uteserveringen och njuta av den varma höstsolen och planera nästa stopp.

Vi bestämde oss för att åka den korta sträckan till Österbo Gårdsmjölk i Dödevi där vi varit på kosläpp tidigare, till deras lilla gårdsbutik och köpa mjölk och ägg.

Tjejerna hittade en liten kattkompis som var så otroligt kelig, det måste vara den keligaste katten vi mött någonsin.

Fyr till fyr var det ju, och nästa stopp var Långe Erik längst upp på norra Öland. Fyren stod färdig 1845. Riktigt så länge har inte Liljas Bil funnits som jag har gjort det här samarbetet med, men de har funnits ända sedan 1928 vilket gör dem till ett av Sveriges äldsta bilhandelsföretag. Liljas finns i hela Småland (Kalmar, Växjö, Nybro, Emmaboda och Tingsryd) och för mig känns de lokala och ”hemma” eftersom det främst är hos Liljas som min familj köpt bilar genom åren, och alltid Volvo. Här får man jättebra service, och tjejen som jobbar som säljare på Liljas som gick igenom med oss hur bilen fungerar var verkligen toppen.

På väg nedåt igen tog vi en bensträckare vid Neptuni Åkrar som är som klapperstensfält med stora kalkstenshällar nere vid vattnet.

Norra Öland skiljer sig så mycket från södra Öland att man knappt kan tro att vissa platser är belägna på samma ö, men båda delarna av Öland är precis lika vackra. Den allra vackraste vägen på hela Öland, och kanske i hela Sverige (i alla fall för mig som ölänning), finns på norra Öland när man åker den minst 400 år gamla kustvägen längs med Stenkusten mellan Byrum och Äleklinkta. Här har man utsikt över Kalmarsund och Alvaret, och här finns också den vackra skurkvarnen som har blivit lite av ett landmärke för Öland.

Sittkomforten i bilen är verkligen hur bra som helst, jag gillar att man sitter lite högre upp också som man ju gör i en SUV. Dagen därpå körde vi ner mot södra Öland…

…där vi stannade till i Mörbylånga för att plocka solrosor på självplock nära kyrkan. Här ville vi också prova hur det fungerade att ladda bilen, så vi ställde den vid en av de tre laddstationer som finns i Mörbylånga, pluggade in sladden som medföljer bilen och lät bilen ladda medan vi åt lunch. Att ladda gick finemang, vi skaffade en app för laddningen som vi också gjorde betalningen genom. De flesta som har elbil har ofta tillgång till laddbox där de bor och kan ladda över natten eller i många fall på sina arbetsplatser, men i den här appen kunde vi se var alla allmänna laddstolpar fanns. Vi kunde också se ifall laddstolparna runtomkring var upptagna eller lediga. Det finns gott om laddstolpar på Öland, och de allra flesta ligger på västra sidan. Den i nuläget längst norrut finns vid Trollskogen och den längst söderut i Degerhamn.

Medan vi åt lunch hann bilen ladda upp sig ungefär 20%. Sedan finns det snabbladdstolpar också, och då tar det ungefär en halvtimme att ladda bilen till 80%.

Medan vi laddade bilen åt vi lunch hos Felix på Hotell Magasin 1 med utsikt över Mörbylångas fina hamn.

Olof (som inte kan få nog av hamburgare) åt en burgare även här, med kött från gården Mysinge alldeles i närheten, och jag tog en galette från crêpesmenyn där alla crêpes och galetter är döpta efter öländska platser.

Om ett par veckor stundar Ölands Skördefest, och vi stannade till hos Albrunna Pumpor nere på sydvästra Öland för att köpa pumpor. Av alla ställen man kan köpa pumpor är det här det i särklass vackraste med havet och himlen som kuliss. Nu var det inga problem att få plats med pumporna i bakluckan, men det finns faktiskt ett lastutrymme där fram i bilen också eftersom motorn inte sitter där.

På Norrgården i Ventlinge där vi brukar gå majslabyrint med barnen på skördefesten fyllde vi på med majs…

… och kort därefter var vi framme i Ottenby vid fyren Långe Jan på södra Ölands spets, dit folk brukar vallfärda för att titta på fåglar.

Något vi inte är vana vid som har en äldre Volvo är alla säkerhetsfunktioner som följer med en ny Volvo. I den här bilen vibrerar det om man är på väg ur sin fil, bilen kan varna och bromsa in automatiskt om man kommer för nära något och den har 360 graders vy på parkeringskamerorna.

På vägen ner till Ottenby var det dock inga problem med att hålla sig i sin fil. Här fick man istället köra extra sakta och vänta på att fåren skulle spatsera över vägen.

Vi körde östra sidan uppåt igen så sakteliga på väg hemåt. Så här i september är det extra vackert att köra på södra Öland och blicka ut över de gyllene fälten. Den här dagen hade vi med oss egen fikakorg som vi packade upp i Gräsgårds pittoreska lilla fiskehamn.

Sen var vi hemma igen. Med grönsaker, loppisfynd och blommor. Under lastutrymmet där jag lassat in min skörd finns faktiskt ett litet lastutrymme till, så man får plats med extra mycket.

Det tog emot att lämna tillbaka bilen till Liljas igen, helt klart. Vad gillade vi bäst med elbilen Volvo XC40 Recharge, då? Barnen tyckte mest om takluckan, Olof tyckte mest om hur snabbt bilen kunde accelerera med sina dubbla motorer (4,9 sekunder för 0-100 km/h) och jag tyckte mest om den höga kvaliteten på allt från komfort till säkerhet. Vill du boka en provkörning kan du göra det hos Liljas, ni hittar dem här.