Zucchinibåtar och en krönika
I helgen tog vi med oss våra vänner till Portskjulet i Björnhovda, och knep de sista gula små zucchini-raringarna. Här hemma är färsfyllda zucchinibåtar en storfavorit, och när man får tag i närodlad zucchini smakar den så otroligt mycket mer. Den svenska säsongen är nog på sluttampen nu, men har man tur kan man fortfarande få tag i ett eller annat exemplar. Den här bilden körde vi i septemberreportaget i tidningarna Barometern och Smålandsposten för ett par veckor sedan.
Jag älskar verkligen hösten. Jag har absolut inget emot sommaren, men när löven skiftar i färg och det blir allt kyligare om morgnarna, då är det på något sätt mer okej att kura inomhus igen. Man måste inte längre vara ute och ta tillvara på alla soltimmar man kan. För visst är det så, att man nästan får lite dåligt samvete av att sitta inomhus och trycka när solen väl passar på att lysa? Inte för att jag har planerat att låsa in mig i källaren på heltid, jag ämnar vara ute en hel del. För de där höstpromenaderna som alla svänger sig med att de tycker så mycket om i kontaktannonserna, de är som balsam för själen. Skogen doftar av fuktig jord och svamp, om än att den där svampen möjligtvis doftar mer än den behagar visa sig. Det är ett annat ljus över åkrarna, luften är hög och klar och trädkronorna skiftar i naturens hela palett, för att låta lite småpoetisk. Det råder också ett helt annat lugn; turisterna har åkt hem, semesterns förväntningar och ibland lite för uppbokade schema har börjat avta, och har istället ersatts av en känsla av nystart i ett lugnare tempo.
För mig är det allra bästa med den här årstiden tveklöst maten. Skördetidens alla grönsaker och frukter, som kan varieras i allt från inläggningar till efterrättspajer. Det är den här tiden på året som man kan åka till gårdsbutiken på landet och plocka ihop sig en hel middag. Invirad i en filt går det fortfarande att äta sin middag utomhus, och det kalla rosévinet har så sakteliga börjat bytas ut mot lite kryddigare rödviner. Allting har sin tid, och den bästa tiden för de svenska råvarorna är nu. Jag kan inte annat än vara tacksam över att jag bor i ett land med årstider.
Om mig
Bara en kaka till syftar först och främst på min dåliga karaktär varje gång det erbjuds något gott. Men visst hittar du kakor här på bloggen också. Det, och framförallt enkel vardagsmat som alla kan laga, som sätter guldkant på vilken glåmig tisdag som helst. Recepten blandas med inlägg om familjelivet hemma på Öland, med man, två små döttrar och en välgödd hund. Jag som skriver heter Helena Elm och arbetar som matkreatör. Välkommen hit!
Vilken helt fantastisk krönika att läsa.Önskar att jag hade denna gåvan att kunna skriva så talande att man kan känna och ta på hösten. I år har den sannerligen varit härlig och det är inte slut än hoppas jag. Nu ser jag framemot alla goa höstiga blogginlägg från dig. Önskar dig en underbart fin höstkväll i brasans sken. Kram Lenita
Fina Lenita! Har jag sagt att du är min favoritläsare? Det har jag nog. 😉 Stor kram till dig!
Så bra text och härlig bild!
Kram Madame Edith
Tusen tack! 🙂
Alltså jag är så kluven… jag älskar årstiderna i Sverige men kylan och solen/ljuset som nästan helt försvinner vintertid tär…. om inte annat så märker jag det när jag är i Indien… man lever upp på ett helt annat sätt… men visst det är riktigt mysigt med att tända ljus på höstkanten och mysa med en kopp varmt grönt te… 🙂 Jättefina zucchinibåtar, en av mina favoriter att fylla!
Visst är det mysigt med värme också! Men den indiska värmen är nog för mycket för mig och mitt bleka skinn. 😉 Kram på dig, kompis!
Härliga höst- håller helt med dig Helena! Kravlös, mysig, lugnande, lagom..sånt gillar min kropp och själ. Och med god mat o dryck i höstmörkret så känns livet perfekt. Tack för ännu en fantastisk krönika! Stor kram🍁 🤗 🍁
Tack själv Ami för att du läser! Ja, nu är hösten verkligen på ingång. Vår trädgård är kantad av träd med gula höstlöv som ser ut som guldpengar, och gräsmattan är redan så full att vi verkligen borde börja kratta löv.