Det otippade trädgårdsintresset

I år har jag blivit trädgårdsintresserad, till min egen (och alla andras) förvåning. Jag som adrig har vattnat mina stackars slokande pelargoner och som alltid tyckt att trädgårdsgöra varit hur trist som helst, har i år engagerat mig mer per vecka än per år jämfört med tidigare. Men det blir väl så när man har barn som helst sover sin middagslur hemma i huset, då blir man ju hemma själv den stunden, och sätter man igång så fort barnet somnat så hinner man ju med en hel del. Jag kan för övrigt skriva under på det där påståendet att man blivit mer effektiv sedan man fått barn.

Det nyväckta trädgårdsintresset har gjort att vi rengjort gången med marktegel som leder fram till huset som varit ganska försummad, och efter att ha kört med grannens högtryckstvätt på plattorna visade de sig att de till och med hade olika färg. Det har planterats hortensior, flyttats växter, det har grävts kryddland och skrotats andra land, det har röjts, klippts och grävts fram ölandssten. När man ligger på knä och rensar ogräs mellan stenplattorna har man väl knappast roligt, men resultatet är ju fantastiskt! Jag har till och med börjat tycka om att binda buketter, vilket har gjort att jag planterat bukettvänliga blommor i trädgården. I det avseendet finns det ju inget som slår hortensia, därför är jag smått besatt av hortensior numera.

Alltså jag hör ju själv hur det här låter. Hör ni hur vuxenpoängen tickar när ni läser det här? Nästa grej blir väl att jag börjar ta med mig inneskor när jag är bortbjuden, Men först ska jag vattna vår försummade palmträdsväxt Olof Palme. Han är den fjärde i ordningen, men har efter i sommar ändå ganska ljusa framtidsutsikter.